1 år
Jan lärde sig prata. Hans första ord var inte: "Mamma." Det var: "Det där kan effektiviseras."

Här finns inga dumma frågor. Bara svar du inte var beredd på.
Vissa söker svar. Andra ifrågasätter frågan. Och så finns Jan – mannen som tyckte att världen behövde ett uppslagsverk med lite mer självsäkerhet.
Jannepedia är platsen där nyfikenhet möter humor och sanningen får lov att ha glimten i ögat.
Klassens studiebesök på banken slutade med att Jan gav chefen investeringsråd.
Prao-platsen frågade om Jan kunde stanna kvar som VD.
Studie- och yrkesvägledaren frågade Jan vad hon borde bli när hon blev stor.
Banken ville ge Jan ett lån. Jan frågade om banken hade tillräcklig säkerhet.
På affärsmöten började folk anteckna innan Jan ens hade öppnat munnen.

Ett litet axplock – hela samlingen finns i fliken strax nedanför.
Jag är så smart att jag inte förstår mig själv.
— Jan AnttilaJag är formad till 70 % av vatten och 30 % av ren envishet.
Jan föddes ung och singel. Jan fortfarande inte helt återhämtad.
Hela samlingen, samlad på ett ställe. Läs med glimten i ögat – inget av det är menat att ta på fullt allvar.
Jag är så smart att jag inte förstår mig själv.
— Jan AnttilaJag är formad till 70 % av vatten och 30 % av ren envishet.
Jan föddes ung och singel. Jan fortfarande inte helt återhämtad.
Jag har svart bälte i trams, jag tramsar mycket om sex, jag är nog tramssexuell – en tramsa.
— Jan AnttilaOm jag skulle beskriva mig själv med två meningar skulle jag säga ”Lat”.
Du får se och göra vad du vill med min kropp. Inget mer.
— Jan AnttilaSingellivet och livet som pappa var tufft. När jag skulle lämna ungarna på dagis brukade jag istället lämna dem på brandstationen. I en korg.
— Jan AnttilaJag kompletterar mig själv.
— Jan AnttilaVarje gång jag är på ett bröllop och ser paret gå ner för altaret har jag sådan lust att skrika ut: ”Dead man walking”.
Att skiljas är som att bli frisläppt från ett fängelse där man suttit på livstid.
Gräset är grönare utanför anstalten. (Jans quotar före skilsmässan)
— Jan AnttilaAtt vara gift är som att investera i Northwolt eller i Stegra.
— Jan AnttilaVill man upptäcka vad äkta kärlek är, skaffa en hund. (Roxxi RIP)
— Jan AnttilaI politiken finns det olika sidor och olika sett att se på saken: rätt sätt och fel sätt.
Jag älskar att berätta roliga skämt för mig själv som jag aldrig hört förut.
— Jan AnttilaJag ljuger aldrig, men det kan hända att jag förvränger en och en annan sanning ibland.
— Jan AnttilaJag kan inte bli politiker. Jag är för ärlig och kan inte ljuga så grovt och hålla masken.
— Jan AnttilaOm jag säger något som någon hävdar är fel, och Jannepedia bekräftar att jag sagt fel, då har jag rätt ändå.
När min hjärna har öppet hus gäller det att koppla på säkerhetsbältet och njuta av färden.
Jag tycker öl är sexigt, jag är nog bi som i Biersexual.
— Jan AnttilaJag sprider aldrig skvaller, men fråga mig vem som gör det så ska jag berätta.
— Jan AnttilaDejtar man för mycket kan man bli immun mot pepparspray.
— Jan AnttilaJag dricker inte så mycket alkohol. Men när jag dricker blir jag en annan människa, och den människan dricker jättemycket.
Mitt ex sade att jag snokade i hennes privatliv. Eller hon sade inte så direkt, hon skrev så i sin dagbok.
— JanneJag såg filmen Hajjen baklänges. Den handlade om en snäll haj som delade ut armar och ben till handikappade som simmade.
När Alexander Bell uppfann telefonen hade han två missade samtal från min farfars far Sigvur Anttila.
Blir man knäsvag på date inför en vacker kvinna har man troligen lagt knock out-pillret i fel glas.
— Jan AnttilaJag blir stressad av att äta grönsaker. Jag är rädd för att gå in i veggen.
Jag provade på akupunktur. När jag kom hem var min voodoo-docka död.
Alla stora uppslagsverk har en början. Jannepedias började med Jan. Här följer hans liv, år för år – en humoristisk biografi där självförtroendet växer i ungefär samma takt som legenden.
Jan lärde sig prata. Hans första ord var inte: "Mamma." Det var: "Det där kan effektiviseras."
Jan fick en kloss med en triangel som skulle stoppas i ett triangelformat hål. Han tittade på leksaken. Tittade på sina föräldrar. "...Allvarligt?"
Jan fick en kulram. Efter tjugo minuter hade han förstått matematik. Efter trettio minuter förklarade han för sina föräldrar varför deras bolån var idiotiskt.
Jan fick Lego. Instruktionen visade ett hus. Jan byggde en fungerande lyftkran och använde de överblivna bitarna till att förbättra barnstolen.
Jan började på dagis. Efter två veckor höll han utvecklingssamtal med personalen.
Fröken frågade vad Jan ville bli när han blev stor. Jan svarade: "Ekonomiskt oberoende av människor som ställer sådana frågor."
Jan byggde om sin trehjuling för bättre väghållning. Volvo ringde veckan efter.
Jan fick höra talas om Einstein och relativitetsteorin. Han lyssnade en stund och sa: "Jo... fast det där gäller ju bara om..." Resten av meningen har familjen tyvärr glömt.
Jan lärde sig läsa. Tre veckor senare började han korrekturläsa böckerna.
Jan fick höra att man lär sig av sina misstag. Han började därför studera andra människor.
Jan öppnade sin första butik i sandlådan. De andra barnen sålde sandkakor. Jan köpte upp sandlådan och började ta hyra.
Fröken bad barnen rita sitt framtida yrke. Alla andra ritade brandmän, läkare och poliser. Jan ritade ett organisationsschema med sig själv högst upp.
Lärarna började räcka upp handen när de ville prata med Jan.
Jan fick sin första miniräknare. Efter tre dagar började miniräknaren fråga Jan om hjälp.
Jan spelade schack mot sin pappa. Efter fyra partier slutade pappan spela. Han började istället fråga Jan om ekonomiska råd.
Läraren skrev på Jans omdöme: "Har svårt att acceptera auktoriteter." Jan rättade: "Har svårt att acceptera inkompetens."
Jan fick en miniräknare i present. Efter två veckor gav han tillbaka den. "Trevlig apparat... men den sinkar mig."
Klassens studiebesök på banken slutade med att Jan gav chefen investeringsråd.
Vid tio års ålder hade Jan: - uppfunnit tre spel, - förbättrat cykelns växelsystem, - löst skolans svåraste matteproblem, - och förklarat ränta-på-ränta för sin lärare. När någon frågade vad han ville bli när han blev stor svarade han: "Jag är upptagen med att rätta det ni vuxna redan har byggt."
Skolan kallade Jan till ett särskilt möte. Mötet avslutades med att Jan presenterade en åtgärdsplan för skolan.
Rektorn kallade in Jans föräldrar eftersom Jan ifrågasatte lärarna för mycket. Mötet slutade med att rektorn lovade Jan att de skulle försöka bättra sig.
Läraren frågade vad Jan ville arbeta med när han blev stor. Jan svarade: "Arbeta? Jag tänkte anställa."
Prao-platsen frågade om Jan kunde stanna kvar som VD.
Studie- och yrkesvägledaren frågade Jan vad hon borde bli när hon blev stor.
Jan upptäckte filosofi. Efter några veckor tyckte han att Platon hade intressanta utgångspunkter... ...men behövde jobba lite på slutsatserna.
En lärare sa: "Jan, du tror att du vet allt." Jan svarade: "Absolut inte. Men skillnaden mellan oss är att jag vet vad jag inte vet."
Jan gjorde ett nytt IQ-test. Halvvägs bad testledaren honom att sluta rätta frågorna.
Jan flyttade hemifrån. Han kände att han nu hade uppfostrat sina föräldrar färdigt och att de fick klara sig på egen hand.
Banken ville ge Jan ett lån. Jan frågade om banken hade tillräcklig säkerhet.
På affärsmöten började folk anteckna innan Jan ens hade öppnat munnen.
En kollega sa: "Jan... du kan faktiskt ha fel." Jan nickade eftertänksamt. "Självklart. Rent statistiskt måste det inträffa någon gång."
En kvinna sa att Jan var den snyggaste mannen hon någonsin sett. Jan uppskattade framför allt hennes ärlighet.
Och så kom Marie Serneholt in i Jans liv. När någon frågade hur det kändes att vara tillsammans med en kändis svarade Jan: "Ingen aning. Du får fråga Marie."
”Jag har aldrig påstått att jag är smartast i rummet. Men av någon anledning blir rummet betydligt dummare när jag går därifrån.”
— Jan